Västra Götaland tappar jaktkort – bland landets största minskningar

Ny rapport: Västra Götaland har tappat omkring 5 500 lösta jaktkort sedan 2005, trots starkt stöd för jakt.
Färre löser statligt jaktkort – tydlig nedgång i Västra Götaland
Antalet personer som löser statligt jaktkort fortsätter att minska över tid, trots att stödet för jakt i Sverige beskrivs som stabilt och brett. Västra Götalands län tillhör de län där minskningen är störst i landet, enligt en ny rapport som Naturvårdsverket har beställt.
Bland de största minskningarna i absoluta tal
I rapporten framgår att de största minskningarna i antal lösta jaktkort i absoluta tal återfinns i Västra Götalands och Värmlands län.
- Västra Götalands län: cirka 3 400 färre lösta jaktkort mellan jaktåren 2005–2006 och 2015–2016.
- Därefter ytterligare omkring 2 100 färre mellan 2015–2016 och 2025–2026.
- Totalt motsvarar det en nedgång på cirka 5 500 jaktkort under perioden 2005–2025.
I relativa termer (procent) var minskningen under perioden 2005–2006 till 2015–2016 över 10 procent i bland annat Västra Götalands län, enligt rapportens sammanställning.
”Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt”
Naturvårdsverket betonar att utvecklingen inte kan förklaras av en enskild faktor som avgiftens storlek eller hur betalningen görs, utan att den verkar hänga ihop med större förändringar i samhället.
– Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten, säger Mona HansErs chef för viltanalysenheten.Viltvårdsavgiften finansierar Viltvårdsfonden
Det statliga jaktkortet är en förutsättning för att få jaga i Sverige. Avgiften (viltvårdsavgiften) går till Viltvårdsfonden, som enligt Naturvårdsverket bland annat används till:
- uppföljning av viltstammarnas utveckling
- viltforskning
- genomförande av viltförvaltning
- stöd till ideella organisationer som arbetar med jakt och viltvård
Flera samverkande orsaker – även administration påverkar
Enligt Naturvårdsverket pekar studien på flera samverkande orsaker bakom minskningen, exempelvis förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut. Myndigheten lyfter också att praktiska delar kring betalningen kan spela roll, som hur aviseringar fungerar och hur enkla de digitala tjänsterna är.
En annan slutsats är att kunskapen om vad Viltvårdsfonden finansierar är begränsad, särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort.
Tecken på vändning 2025/2026
Naturvårdsverket uppger samtidigt att trenden verkar kunna vända under jaktåret 2025/2026 när det gäller antalet personer som löser jaktkort.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


