Håll Sverige Rent presenterar nya siffror om nedskräpning

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten (publicerad 20 april 2026) visar bland annat att skräpet i stadsmiljö minskat över tid – samtidigt som nikotinprodukter fortsatt dominerar bland de vanligaste skräpföremålen.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det enligt undersökningen bara en av tio som uppger att de själva skräpat ner.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur utvecklingen förändrats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, totalt med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskar i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den vanligaste typen av skräp i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Om snus säger Josefin Carlring i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera mängden skräp i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om mätresultaten till ett exempel: på en kilometer längs en trottoar eller gångbana kan man passera över 1 000 skräpföremål, enligt rapporten.

I exemplet anges följande per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Rapporten tar även upp engångsmuggar och matlådor som innehåller plast. Förbrukningen ska enligt pressmeddelandet ha minskat något under 2024, men utvecklingen bedöms gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. En Novusundersökning som Håll Sverige Rent hänvisar till visar dessutom att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 visar enligt Håll Sverige Rent inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader mellan stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora variationer mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten.