Ekonomisk smäll om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Om Sverige inte når EU:s klimatåtaganden till 2030 riskerar landet både ökade klimatutsläpp och betydande ekonomiska konsekvenser. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida EU-åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

IVL:s klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Förlorad intäkt på 5–8 miljarder

Om Sverige använder hela den möjliga ETS-flexen innebär det enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor, enligt pressmeddelandet.

Kvarstående gap: 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter att ETS-flexen utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater samtidigt har underskott, vilket gör möjligheten och priset osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS).
• Missa åtagandena. IVL beskriver att kvarvarande utsläppsgap då skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om åtaganden missas flera år i rad.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

Utöver kostnader för utsläppsrätter och/eller åtgärder kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.