Stigande priser och risk för leveransstörningar

Kriget i Mellanöstern fortsätter att pressa de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit – och läget kan förändras snabbt. För hushåll och företag i Göteborg innebär det i första hand att kostnaderna vid pump kan påverkas av utvecklingen på världsmarknaden.

Energimyndigheten uppger att Hormuzsundet i praktiken har varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka (enligt myndighetens pressmeddelande den 2 april). Myndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra berörda aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa

Energimyndigheten bedömer att effekterna redan märks i Sverige genom högre drivmedelspriser. De sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten är det framför allt tillgången på diesel och flygbränsle som kan påverkas i Europa, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Energimyndigheten lyfter att höga priser i sig kan dämpa förbrukningen, men att Sverige och EU även har möjlighet att införa fler åtgärder om det skulle krävas. Exempel som nämns är:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid risk för akut brist som inte kan lösas på annat sätt kan regeringen besluta om ransonering.

Regeringen beslutar om lageravtappning

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning under perioden 2 april–30 juni 2026. Åtgärden ska ske koordinerat med andra länder inom Internationella energibyrån (IEA):s initiativ.

Enligt Regeringskansliet har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager i en samordnad lageravtappning, i syfte att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden när oljetransporter genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

De svenska beredskapslagren hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att ha lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, så att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Sveriges deltagande motsvarar cirka 14 dagars lager.