Driftkostnaderna ökar kraftigt i Fyrbodal – över 43 procent på fem år

Driftkostnaderna i Fyrbodal har stigit över 43% på fem år, enligt Nils Holgersson-rapporten och Fastighetsägarna.
Värme, el, vatten och avfall driver upp kostnaderna
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall fortsätter att öka i Fyrbodals 14 kommuner. På fem år (2021–2026) har kostnaderna stigit med i genomsnitt drygt 43 procent, vilket enligt Fastighetsägarna är betydligt mer än inflationen. Under det senaste året anges ökningen till 6,8 procent, enligt årets Nils Holgersson-rapport.
Även Göteborg och övriga Västra Götaland omfattas av samma typ av kostnader. För länet som helhet uppgår genomsnittet 2026 till 34 768 kronor per lägenhet och år, med en ökning på 6,5 procent mellan 2025 och 2026.
Trestad: kostnader per lägenhet
I pressmeddelandet lyfts flera av Fyrbodals större kommuner fram. De samlade kostnaderna uppges vara:
- Trollhättan: 32 342 kronor per lägenhet och år
- Vänersborg: 34 359 kronor per lägenhet och år
- Uddevalla: 33 177 kronor per lägenhet och år
Fastighetsägarna varnar för att utvecklingen riskerar att driva upp hyreskostnader och minska utrymmet för underhåll och investeringar.
Stora skillnader – och snabba ökningar i flera kommuner
Störst ökning mellan 2025 och 2026 bland kommunerna i Fyrbodal uppges ha varit:
- Trollhättan: +8,8 procent
- Vänersborg: +8,6 procent
- Uddevalla: +8,5 procent
Sett över fem år (2021–2026) uppges kostnaderna ha ökat mest i:
- Åmål: +66,2 procent
- Mellerud: +61,2 procent
- Dals Ed: +51,3 procent
Högst faktiska kostnader i Strömstad
När det gäller faktiska kostnader per lägenhet och år uppges högst nivåer inom Fyrbodal finnas i:
- Strömstad: 43 465 kronor
- Orust: 38 372 kronor
- Lysekil: 37 134 kronor
Samtliga ligger över länsgenomsnittet på 34 768 kronor per lägenhet och år (2026).
Fastighetsägarna: kommunerna behöver fokusera på effektivisering
Fastighetsägarna framhåller att taxor och avgifter för uppvärmning, elnät, VA och avfall är svåra för fastighetsägare att påverka, och att höjningar påverkar både fastighetsförvaltning och hyresförhandlingar.
”Det här är en kostnadsutveckling som inte är hållbar i längden. För fastighetsägare handlar det om stora och återkommande utgifter som är svåra att påverka.”— Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna GFR, i pressmeddelandet.
”Vi har förståelse för att kommunerna har stora investeringsbehov, inte minst inom vatten och avlopp. Men varje taxehöjning måste föregås av en noggrann prövning av vilka möjligheter som finns att begränsa kostnaderna.”— Petra Ohldin Lampinen, Fastighetsägarna GFR.
Om Nils Holgersson-undersökningen
Nils Holgerssongruppen jämför årligen kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall i Sveriges 290 kommuner. Undersökningen utgår från en typfastighet med 15 lägenheter.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


