Vuxenvården brister för patienter med ARFID
En 25-årig kvinna med ARFID får ingen fortsatt vuxenvård efter hjälp i barnmottagning — vården saknar kunskap.
Svårigheter att få vuxenvård för ARFID
En 25‑årig kvinna som fick diagnosen selektiv ätstörning (ARFID) som tonåring får ingen fortsatt behandling i vuxenvården, enligt SVT. Hon berättar att hon fick hjälp av psykolog och dietist på barn‑ och ungdomsmottagningen men att övergången till vuxenvården ledde till att många vårdgivare saknade kunskap om diagnosen och därför inte kunde erbjuda stöd.
Brister i vården
Patienten uppger att hon träffat flera psykologer som inte kände till ARFID och ofta tvingats förklara sin sjukdom själv. Vårdpersonal på ätstörningsmottagningarna menar att det behövs mer kunskap och forskning för att kunna ta emot och behandla vuxna med ARFID på ett bättre sätt.
Vad är ARFID?
- Undvikande eller restriktivt ätande som inte beror på rädsla för viktuppgång.
- Kan bero på känslighet för konsistens, smak, lukt eller utseende, rädsla för att sätta i halsen eller liten aptit.
- Kan påverka näringsintag, viktutveckling och vardagsliv.
- Diagnosen infördes i DSM‑5 2013 och i ICD‑11 2018; liknande problem beskrevs tidigare som selektivt ätande eller matvägran (källor: 1177 och Karolinska institutet via SVT).
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
