Arvsmassan från 712 individer kartlagd för första gången

En internationell forskargrupp med arkeologer från Göteborgs universitet har analyserat DNA från mer än 4 500 forntida individer. Forskarna har kombinerat genetiken med arkeologi och språkvetenskap för att undersöka hur germanska och keltiska språk kan ha spridits.

Forskargruppen leds av Köpenhamns universitet, Leidens universitet och Göteborgs universitet. Arvsmassan från 712 av individerna har kartlagts för första gången, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Studierna pekar på en tidigare okänd invandring till Skandinavien för omkring 4 000 år sedan. Människorna kom sannolikt från områden kring Östersjön och kan enligt forskarna ha fört med sig en tidig föregångare till de germanska språken. Det skulle innebära att grunden för språken spreds tusen år senare än man tidigare trott.

En annan invandring skedde till Danmark och södra Sverige flera århundraden före vikingatiden:

”Den stora överraskningen kom för omkring 1600 år sedan, när fornnordiskan växte fram. Människor från norra Tyskland ersatte till stor del den lokala befolkningen. Men de förde också med sig en ny religion, med Oden som främsta gud, och en ny materiell kultur inspirerad av hunnerna”, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.”

De invandrades genetiska ursprung ligger nära anglosaxarnas. Upptäckten kan enligt forskarna bidra till att förklara likheter mellan vikingarnas och anglosaxarnas kultur och språk.

Keltiska språk och Centraleuropa

I en parallell studie pekar DNA-analyserna på en folkvandring från Centraleuropa västerut för omkring 3 000 år sedan. Enligt forskarna ger den en möjlig förklaring till hur de keltiska språken spreds till bland annat Frankrike, Storbritannien och Irland.

Befolkningsrörelserna kan kopplas till urnefältskulturens expansion. Den tycks däremot inte ha fått något betydande genomslag i Skandinavien, där den nordiska bronsålderskulturen fortsatte att utvecklas, enligt studien.

DNA kan inte ensamt visa vilket språk människor talade, framhåller Eske Willerslev, professor vid Globe Institute på Köpenhamns universitet och huvudansvarig forskare för studierna. Därför har forskarna också använt språkvetenskapliga och arkeologiska belägg.